Seriestripp: Beröm

I James Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet kan vi läsa om att det finns olika sätt att ge beröm på. Bland annat är det viktigt att berömmet fokuserar på elevers handlingar och inte deras förmågor, berömmet ska vara specifikt och trovärdigt, berömmet ska utveckla ett dynamiskt tänkesätt och man ska berömma de personliga framstegen.

I seriestrippen ovan har jag illustrerat olika situationer där beröm ges på olika sätt, både på bra och mindre bra sätt. Vilket sätt att ge beröm på här tycker ni är att föredra? Vad kan beröm ge för positiva och negativa konsekvenser?

Referens

Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet : återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. Stockholm: Natur & kultur.

Betingning, bra eller dåligt

Det som läraren ger som en "morot" kan kanske uppfattas på olika sätt av elever, det som den ena eleven ser som en klar fördel kan kanske den andra uppfatta som en form av bestraffning.
Som lärare ska man kanske vara försiktig med att arbeta med betingning, eller vad tror ni?

Referens

Phillips, D. C., och Jonas F. Soltis. Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur, 2014.

Seriestripp sociokulturellt lärande

Att inte förstå en läxa har vi nog alla varit med om. Vad ska man ta sig till om man inte förstår? Bild två och tre hände på min skolgårdsobservation, De andra la jag till som ett exempel på hur deras situation yttrade sig innan respektive efter deras  diskussion på skolgården. Två tjejer stod och pratade och den ena kunde inte förstå matteläxan de hade som skulle in på fredagen. Den andra tjejen var redan klar och erbjöd sig att hjälpa till. De bestämde att de skulle ses efter skolan hemma hos den ena. Eleven förklarar läxan i matte på ett sätt som den andra eleven förstår och på så sätt kan göra klart läxan.

Här ser vi ett sociokulturellt lärande där eleven får hjälp av en studiekamrat  som redan kan det dem har i läxa. Vilket kan vara ett riktigt bra sätt att lära sig utan att behöva vänta tills nästa dag så att eleven kan fråga läraren. Och att studera tillsammans kan bli mer motiverande och roligt än att studera ensam. På min sista bild säger den eleven som hjälpte till med matteläxan att som tack för hjälpen med matten, kan eleven återgälda hjälpen med att hjälpa henne med läxan i engelska de har.

Positivt med ett lärande av studiekamrater är att oftast pratar elever med sina kamrater på sin fritid, lärarna pratar de endast med i skolan. Vilket kan göra att eleverna kan få svar på sina frågor fortare. Att få problem förklarade utav en jämnårig kan vara ett bra sätt för att då kan eleven få allt förklarat på ett sätt som passar eleven och dess intressen. En lärare som förklarar samma sak, kanske inte har samma sätt att förklara så att det bli intressant för just den eleven. Dessutom att ta hjälp av en studiekamrat kan också vara bra för den som hjälper då denne får en chans att visa vad den kan och visa sig duktig.

Har ni förslag på vad det kan finnas för negativt med detta?

Seriestripp- behaviorism

Lärare använder sig av många olika undervisningsmetoder. Här ovan är ett exempel på hur en lärare använder sig av ett behavioristiskt lärandeperspektiv då läraren använder sig av belöning samt en typ av bestraffning när eleverna ska göra en uppgift.

Tycker ni att det är rätt att eleven som suttit och arbetat på samma sätt som de andra eleverna inte får en guldstjärna när han också kämpat men inte hinner göra klart uppgiften på plats för att han behöver mer tid än de andra eleverna?

Lundgren, U. P., Säljö, R., & Liberg, C. (2014). Lärande, skola, bildning : [grundbok för lärare]. Stockholm: Natur & kultur.

Gruppredovisningen 2

Lärande med hjälp av digitala verktyg.

Vi har valt att ta in olika digitala verktyg i undervisningen pga att vi idag är mitt uppe i ett paradigmskifte och vi anser att varje elev ska få ha samma möjligheter oavsett vilken skola man går i och det innebär att både lärare och elever ska och måste få ta del av detta tekniksamhälle som vi idag lever i för att hålla sig uppdaterad och kunna få visa och få ta del av kunskap på olika sätt.

Eleverna ska få lära sig mer om Sveriges landskap som är en del av det centrala innehållet i geografi för årskurs 4–6 i Lgr11. Detta ska de arbeta med både enskilt och i grupp. Enligt det centrala innehållet i svenska för årskurs 4–6 ska eleverna även arbeta med informationssökning, detta får eleverna göra när de enskilt letar information om ett landskap. De ska sedan jämföra informationen med varandra, vilket även det är en del av det centrala innehållet i svenska. Till sist ska eleverna redovisa detta med hjälp av ett digitalt verktyg. Muntliga presentationer med hjälp av olika hjälpmedel återfinns även det i det centrala innehållet för årskurs 4–6 i svenska.

Lektionsplanering

Lektion 1 - Introduktion  av arbetsområdet och redogöra målen med arbetet. Börja leta information enskilt om sitt landskap.

Lektion 2 -  Fortsätta söka information. Sammanställa till ett enskilt arbete om landskapet.

Lektion 3 - Arbeta i gruppen med att diskutera fram ett gemensamt arbete med vad som är viktigast att få med av den information varje elev kommit fram till.

Lektion 4 - Göra en gemensam presentation på Keynote samt öva på sitt framförande inför klassen.

Lektion 5 - Redovisningar och utvärdering.

Vad anser ni att det finns för nackdelar respektive fördelar med användning av Ipad i undervisningen?

Seriestripp - Vygotskij i praktiken

Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur.

Här är en länk till filmen: http://sok.uraccess.se.bibproxy.kau.se:2048/products/136314

Jag tycker att detta är ett bra sätt att få eleverna att inhämta kunskap,både eleven som hjälper och eleven som blir hjälpt lär sig. Men vad händer med de elever som är extra utsatta i en klass? Hur hanterar man en sådan situation? 

Ska man förbjuda mobiltelefoner i skolan?

Idag har ju lärare och rektorer rätt att omhänderta mobiltelefoner i skolan, men endast när de används på ett sätt som stör. Det finns ju en mängd nackdelar med mobiltelefoner men också en del fördelar. I artiklarna som jag läste hade dom gjort en studie om mobilförbud i skolan, http://www.metro.se/nyheter/ny-studie-mobilforbud-i-skolan-ger-hogrebetyg/EVHoeq!C2SBbiHvlDAoE/,
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21620496.ab

Mobiltelefoner i klassrummet kan ju både störa läraren och eleverna. Det räcker ju med att en elev håller på med telefonen, genom att ringa eller spelar spel med ljud. Vilket då kan innebär att resten av klassen blir störda. Förbjuder man då mobiltelefoner kanske man slipper stora konflikter och kan få en snabb arbetsro i klassrummet. Men finns det inte nackdelar med det att göra det?

Är det inte så att mobiltelefonen är bra om den används på rätt sätt, för många elever kan det till och med vara så att ens egen telefon kan vara en trygghet. Idag kan ju även mobiler användas som ett hjälpmedel på lektionstid, de kan vara allt ifrån att söka information eller ord eller så simpelt som en miniräknare. Fanns en intressant artikel där dom såg mobiltelefonerna som ett hjälpmedel istället för att det blir en nackdel att ha med sig den under skoltiden, http://www.helahalsingland.se/opinion/insandare/mobilen-bra-hjalpmedel-for-vissa-elever-i-skolan

Vad tycker ni? Ska mobiltelefoner förbjudas i skolan eller inte? 

Teknik i skolan

När jag gick på mellanstadiet för så där tio år sedan, så hade vi en sal med datorer på skolan samt två stationära datorer utanför vårt klassrum som delades med andra klasser. Vi använde inte datorerna så ofta utan det var mest när vi hade lektion i datorkunskap eller om vi någon gång skulle skriva något på datorn.

I dag så har antalet datorer ökat i skolan och det fortsätter att öka enligt skriften Klassen i dialog med omvärlden, skriven av Dan Åkerlund. Både datorer och surfplattor används i dag i undervisningen och i vissa skolor har eleverna en egen iPad liggandes i sin bänk som de lätt kan ta fram. Dock är det inte så överallt, var tionde elev i grundskolan saknar fortfarande tillgång till en dator i skolan, enligt Internetstiftelsen i Sveriges rapport Eleverna och internet 2015, skriven av Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson. Detta ställer sig författarna frågande till då tillgången till modern teknik är ett krav för att uppnå vissa av de kunskapskrav som finns i läroplanen. Vad får detta för konsekvenser för de elever som saknar tillgång till datorer?

Teknikutvecklingen påverkar i högsta grad skolan, skriver Tanja Tiberg i artikeln Skola 2021 – Framtidens skola, kunskap och lärande. Och det innebär både utmaningar och möjligheter, samtidigt som det driver utvecklingen av skolsystemet framåt. Enligt Tiberg är det även just den ökade IT-användningen en av de faktorer som kommer att påverka skolan mest de närmaste 10–15 åren. Hon tror att en konsekvens av detta blir att skolan i framtiden blir mer marknadsorienterad och segregerad. 

I gruppen kan vi se flera fördelar med datorer och surfplattor i skolan. Bland annat att skolan hänger med i samhällsutvecklingen, det kan hjälpa eleverna med stavning, eleverna kan redigera texter och bilder, söka information som inte finns i skolans böcker, samarbeta lättare och det är även ett hjälpmedel.

Hur ser ni på det ökande teknikanvändandet i skolan? Ser ni bara fördelar med det eller kan ni se några nackdelar också?

Observationsuppgift

Denna vecka har vi haft i uppgift att observera raster på en skolgård. Det var en nyttig uppgift att få komma ut och se att barn faktiskt kan lära sig på raster också. Som oerfaren lärarstudent är det inget jag ens hade tänkt på att raster också är tillfällen att lära och utvecklas. Givetvis lär sig inte barnen vilka huvudstäder som tillhör vilket land eller hur man böjer olika substantiv på raster, men vad är det då som eleverna kan tänkas lära sig?

På min observation som jag genomförde i Nyköping, på en skola som tidigare varit högstadium finns det inget att leka med för barnen, inga gungor eller klätterställningar. Det enda som fanns var några hopphagar ditmålade på marken. Ingen av barnen använde detta utan de flesta lekte bollekar. Vid ett tillfälle fick en pojke som gick i trean bollen i huvudet och blev ledsen och fick ont. Han blev tröstad av sina kamrater samt att en hämtade rastvakten som såg till att skadan inte var allvarlig och tröstade pojken ännu mer tills han blev glad och ville fortsätta spela boll igen. Detta tror jag är en vanlig händelse som inträffar på skolor i stort sett varje dag. Vad eleverna lär sig av detta är sympati, att ha en medkänsla för andra samt att de lär sig att hantera situationer som kan uppstå en vanlig dag.

Det finns många andra sätt att lära sig på rasterna för eleverna, de lär sig till exempel reglerna i fotboll genom att spela det tillsammans på rasterna. Hoppa hopprep på rasterna lär eleverna att räkna och sparka en boll mot en vägg lär eleverna hur bollen beter sig i fysiken. Dessa exempel är en form av behavioristiskt lärande, eftersom eleverna ofta upprepar sina lekar på rasterna. Det är även ett sociokulturellt lärande för eleverna är tillsammans med varandra på rasterna och lär varandra de saker de redan kan.

Har ni förslag på hur elever lär sig på rasterna? Och vilka perspektiv dessa kan kopplas till?  

Blogg för kommunikation mellan hem och skola ?

I kapitel 2 i Lgr11 så står det att skolan ska samarbeta med vårdnadshavare så man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Skolan ska också fortlöpande informera om elevernas skolsituation samt klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har (Skolverket, 2011, s.8,16).
Den skolblogg som jag kommer referera till tycker jag på ett bra sätt bemöter detta. Det finns en tydlig första sida med allmän info och länkar till relevanta sidor och blanketter för utskrift. På denna sida publiceras också de senaste inläggen som lagts ut, hämtat från alla sidor. Varje klass samt fritidshem har en egen flik på bloggen där respektive vårdnadshavare kan prenumerera. Där skrivs det fortlöpande om vad som sker i klassen och vad de arbetar med, samt ett veckobrev med läxor mm.

Däremot saknar jag att eleverna själva får utforma något inlägg varje vecka där de beskriver vad de arbetat med och hur veckan varit. Att eleverna får utvärdera det dagliga arbetet (Skolverket, 2011, s.8) 

En annan sak jag reflekterar över är att det knappt finns några kommentarer till inläggen, Jag har en fundering om att detta kanske kan vara en kanal där man skapar en diskussion, dels mellan vårdnadshavare, dels mellan vårdnadshavare och skola.

Är det någon som har erfarenheter eller åsikter om detta kan vara ett bra sätt att få till en kommunikation mellan hem och skola?

http://skarphagsskolan.blogspot.se/

För- och nackdelar med klassblogg?

Den här veckan har vi varit ute på observation samt diskuterat olika klassbloggar. Vi alla i gruppen ansåg att det var kul och väldigt intressant att få besöka en skola. Det är intressant att se att mycket av det som vi hittills läst i litteraturen stämmer in med verkligheten.

I och med att jag läste ”Klassen i dialog med omvärlden” av Dan Åkerlund, så inser man ju att tekniken är här för att stanna. Att för varje år som går så utvecklas tekniken och därmed skolorna. Frågan är om det är så att alla skolor hänger med i samma takt eller om det är vissa som halkar efter? Man får ju hoppas att alla skolor gör så gott dem kan för att hänga med i utvecklingen just pga av att alla elever ska få samma förutsättning oavsett vilken skola som dem går i.

Årskurs 4 på den skolan som jag besökte har en blogg där eleverna tillsammans med lärarna skriver om vad de gjort om dagarna och i veckan för att både elever och föräldrar ska ha koll på vad barnen gör och lär sig i skolan. De lägger upp läxor samt bilder och filmer om lärande. Jag anser att en blogg på ett sätt kan kopplas till det sociokulturella perspektivet pga att eleverna lär sig av varandra genom att se, läsa och diskutera om varandras olika sätt att lära och ta in information på olika sätt m.h.a klassbloggarna.

I vår grupp så har vi diskuterat både för- och nackdelar med klassbloggar. Några av fördelarna är att föräldrarna får en inblick i hur barnens vecka har sett ut samt vilka läxor som skall göras under veckan mm. Är en elev sjuk eller ledig så har eleven möjlighet att komma ikapp. Bloggen blir ju även lite mer personlig då elevernas tankar och engagemang syns på ett helt annat sätt än om lärarna skulle skicka hem veckobrev i pappersform. En nackdel som vi har sett när vi letat efter klassbloggar är att det oftast verkar vara läraren som skriver i bloggen. Vi skulle önska att eleverna fick skriva mer själva just för både i lärosyfte samt att bloggen skulle bli ännu mer personlig.

Kan Ni komma på några andra för- eller nackdelar?

Här nedan kan ni gå in och läsa i klassbloggen som jag hittade.

http://klasstronauterna.se/om/