fredag 20 november 2015

John Deweys ideala pedagog

Denna vecka har vi i gruppen diskuterat olika perspektiv på lärande samt olika personer som är förknippade med de olika perspektiven. Inom pragmatismen finns till exempel John Dewey. Roger Säljö (2014) skriver i Lärande, skola, bildning att John Dewey är en av de som har haft störst inflytande på skolan och utbildningen. Deweys tankar om skolan är att den ska vara demokratisk och fördjupa elevernas förståelse av omvärlden och förbereda dem inför att bli aktiva samhällsmedborgare. Den ideala pedagogen är enligt Dewey en pedagog som integrerar elevernas erfarenheter i undervisningen så att deras kunskaper fördjupas. Pedagogen ska kunna möta elevernas frågor och det är viktigt att alla parter får inflytande i skolans undervisning, även eleverna.

Deweys tolkning av den ideala pedagogen får stöd i den sammanställning av forskning om framgångar i skolan som Skolinspektionen gjort. En av de slutsatser som här dras är att undervisning som bygger på elevers erfarenheter och kunskaper och där eleverna får vara med och påverka och välja aktiviteter leder till att eleverna lär sig mer än de elever som har en lärare som inte tror att eleverna har vad som krävs för detta. Hur kan dessa två olika syner på elevers delaktighet påverka elevernas lärande? Är det inte en risk för att det blir en ond spiral för de elever som inte har detta förtroende hos sina lärare, att de fortsätter att prestera sämre på grund av det?

Hur mycket av undervisningen som kan bygga på elevernas kunskaper och erfarenhet är också en fråga man måste ställa sig. Vissa saker som eleverna ska lära sig kanske de inte har kunskaper eller erfarenheter om och då är det svårt att bygga undervisningen på det. Det är även en svår gräns att avgöra hur mycket delaktiga eleverna ska få vara i planeringen av undervisningen. Vart går gränsen här?

För dig som vill veta mer om Dewey har UR en serie som heter Pedagogikens giganter där ett avsnitt handlar om just John Dewey. Du kan hitta det avsnittet här

5 kommentarer:

  1. Jag tycker att ert blogginlägg belyser intressanta tankar. Dewey och hans pedagogik har verkligen fått stort inflytande på skolan. Jag tycker att det är väldigt viktigt att man visar ett förtroende för sina elever. Jag tycker också att det är viktigt att eleverna får vara med att påverka undervisningens uppbyggnad och hur ett arbete t.ex. ska examineras. Elever som är delaktiga i sin utbildning tror jag tar till sig mycket mer. Sen är det även svårt det ni belyser att veta hur mycket eleverna ska få vara delaktiga eftersom att man ändå har som uppdrag att lära eleverna vissa saker. Men man kan trots allt låta eleverna vara delaktiga i rätt mycket även vad de vill lära sig till viss del.

    SvaraRadera
  2. Tack för tipset om Dewey på UR!
    Tyckte att det var intressant att läsa om de olika teorierna i Lärande, skola, bildning .
    Jag kunde se positiva och bra tankar i de flesta läroteorierna (många väldigt knepiga också :))men den jag nog fastnade för är Deweys tankar om hur skolan lätt blir ett evigt rabblande utan att fånga eleverna vilket ju då leder till korvstoppning istället för att som att genom att låta barnen vara aktiva och involverade under sin skolgång .

    SvaraRadera
  3. Visst är det sant att Dewey har påverkat den svenska skolan mest. Men jag anser att man kan inte bara gå efter ett enstaka perspektiv. Det har kommit som en plötslig insikt (som under experimenten hos behavioristerna) att vi ska inte använda oss av enbart ett perspektiv, utan plocka ut de delar från perspektiven som man anser finns sanning i och "bilda" sin "egna" teori. Jag anser att ingen av de personer och perspektiv som vi har läst om denna vecka har alla de rätta svaren.

    SvaraRadera
  4. Jätte intressant problematisering! Jag kan själv tycka att det är spännande att läsa något och känna: ”oj, men det här känns ju rätt!” och sedan börja fundera hur det skulle fungera i verkligheten. Men jag tänker för det är just teorier bra, de kan vara en vägvisare och sedan får man själv välja lite hur extremt man vill tolka den/de. Och att det är väldigt viktigt att ifrågasätta olika teorier och praxis också – att det inte blir ”lag” att alla ska göra på ett visst sätt, fast det kanske inte fungerar i alla fall. Dessutom har ju läraren även uppgiften att lära ut vissa saker som eleven kanske inte har en direkt erfarenhet till, men jag tror ändå att det är viktigt att koppla sådan kunskap till något som eleven känner till så att det nya inte blir för abstrakt. Nu vet jag inte om du riktigt hänger med i mitt tankevirrvarr – men tack för ditt inlägg det fick mig börja fundera en massa! :)

    SvaraRadera
  5. John Dewey har lyfts fram väldigt många gånger, inte bara i böcker utan också av lärare. Men jag anser att även om "hans" perspektiv har mycket inflytande och har mycket bra som gynnar elever, kan det även finnas baksidor som missgynnar elever. I min mening kanske det är bra inte endast fokuseras på ett perspektiv. Att man har ett öppen syn och vågar utvecklas och inte vara rädda för förändring. Men det betyder inte att man ska kasta sig ut på allt nytt utan att ha prövat teorin först.
    Jag säger inte att John Deweys perspektiv är dåligt. Utan jag menar att om man fokuserar mycket på ett lärandeperspektiv, kan det finnas en chans att det uppstår blindhet för andra perspektiv som kan gynna elever.

    SvaraRadera